Allt fler elitfotbollsspelare har under senaste tiden öppnat upp och berättat att de drabbats av psykisk ohälsa, till exempel Malkolm Nilsson Säfqvist, Madelen Janogy, Simon Thern, Mie Leth Jans, Niklas Maripuu, Richard Magyar, Martin Broberg och Martin Bengtsson.
Filmen ”Tigrar” handlar om Martin Bengtssons liv – ett liv han försökte ta 2004. Se den!!
Men även andra elitidrottare kan självklart drabbas som exempelvis Mikkel Hansen, den danske handbollsspelaren som blivit utsedd till världens bäste handbollsspelare.
Här finns TV4s intervju med Malkolm Nilsson Säfqvist angående hans ångestattack under derbyt mot Varbergs BoIS hemma på Örjans vall en fredagskväll. Allt upplagt för en spännande match och härlig sommarkväll.
Här finns även TV4s intervju i ”Efter fem” med Spelarföreningens PDM, Peter Martinsson, som samarbetade med Malkolm efter Varbergs-matchen. Med i intervjun är även Göran Kentää, professor i psykologi vid GIH och idrottspsykologisk rådgivare.
Läs gärna här om Hanna Ekengrens utmaningar under våren. Hanna sätter verkligen ord på hur man kan jobba med sin prestationsångest.
Simon Thern berättade öppet om sina ångestattacker och depression här.
Madelen Janogy kämpade med psykisk ohälsa under en period. Läs mer här.
Tankar och råd från elitfotbollsspelare
Våga be om och ta emot hjälp
Det är modigt och klokt att be om hjälp, och det bör vara lika naturligt att söka professionell hjälp vare sig det rör sig om fysiska eller psykiska besvär.
Var ärlig mot dig själv och de som hjälper dig.
”Man lurar bara sig själv. Du kan inte bli frisk om du undviker det jobbigaste. Du måste vända på alla stenar” (intervjuad elitidrottare). Det kan vara svårt och skrämmande att tex prata om traumatiska händelser eller sådant som förknippas med skam. Men det är avsevärt mycket bättre för den egna hälsan att dela detta med en professionell vårdgivare än att på egen hand försöka kontrollera och undvika obehagliga minnen och erfarenheter.
Ha självmedkänsla (self compassion) och tålamod
Self-compassion, är ett förhållningssätt som är av stor betydelse för den psykiska hälsan och då särskilt i samband med svåra stunder. Förenklat handlar det om att bemöta sig själv med samma vänlighet och omsorg som vi gör med en god vän som har det svårt. Att kunna ge detta till någon annan är ofta mycket enklare än att ge det till sig själv, men det är träningsbart. Det behövs tålamod och acceptans i samband med en behandling, oavsett om det avser psykisk ohälsa eller skaderehabilitetering – tid och arbete behövs för att uppnå ett önskvärt och hållbart resultat.
Hur vanligt är psykiska sjukdomar bland elitidrottare, vilka riskfaktorer finns, och vad kan du som är drabbad göra? Här finns en studie om elitidrottares psykiska ohälsa av Cecilia Åkersdotter, forskare vid GIH (februari 2023).
Spelarföreningen fotboll 